Revfingerört – en tålig ängsväxt med lång historia
I år har jag valt att inte klippa gräsmattan på några utvalda områden i trädgården. Syftet är att se vilka vilda växter som naturligt finns i marken och att lära mig mer om dem. Det är fascinerande att följa hur olika arter dyker upp när gräset får växa fritt. En av de växter som snabbt fångade min uppmärksamhet var revfingerörten, med sina klargula blommor och sina långa, krypande revor.
Botanisk historia
Revfingerört (Revfingerört) är en flerårig ört i rosväxtfamiljen. Den känns igen på sina klargula blommor med fem kronblad och sina långa, krypande revor som gör att den snabbt kan sprida sig över gräsmattor, rabatter och ängar. Växten blommar från juni till september och är vanlig i stora delar av Europa, inklusive Sverige.
Revfingerört har funnits i Europas flora sedan förhistorisk tid och är en naturlig del av öppna marker, betesängar och vägkanter. Släktnamnet Potentilla kommer från latinets potens, som betyder "kraftfull". Namnet syftar på att flera arter inom släktet förr ansågs ha läkande egenskaper.
Växten utvecklar långa ovanjordiska utlöpare, så kallade revor, som slår rot där de kommer i kontakt med marken. På så sätt kan en enda planta bilda stora mattor.
Traditionell användning
Förr användes revfingerört inom folkmedicinen, även om den inte var lika uppskattad som andra fingerörter.
Den har bland annat använts:
- mot lindrig diarré eftersom den innehåller garvämnen,
- för att skölja mindre sår och hudirritationer,
- som ett milt sammandragande örtte.
Det finns dock begränsad modern forskning som stödjer dessa användningsområden, och växten används sällan inom dagens sjukvård.
Är revfingerört giftig?
Nej. Revfingerört räknas inte som giftig för människor eller husdjur. Den innehåller garvämnen, vilket kan ge magbesvär om mycket stora mängder äts, men den betraktas inte som en giftväxt.
Blommorna är dessutom uppskattade av bin och andra pollinerande insekter.
Varför kan den bli ett problem?
Trots att revfingerört är en vacker vildblomma kan den bli besvärlig i trädgårdar eftersom den:
sprider sig snabbt med revor,
bildar täta mattor,
konkurrerar med gräs och andra växter,
är svår att bli av med om den får etablera sig.
Hur blir man av med revfingerört?
Det krävs oftast tålamod.
Gräv upp plantorna tillsammans med rötter och revor. Var noggrann så att inga rotbitar lämnas kvar.
Ta bort revorna genom att klippa eller dra bort alla utlöpare innan de hinner rota sig på nya ställen.
Klipp regelbundet om den växer i gräsmattan. Genom att hindra blomning och frösättning försvagas plantan med tiden.
Täck marken i rabatter med bark, flis eller markduk för att minska spridningen.
Stärk gräsmattan genom gödsling och eftersådd. En tät och frisk gräsmatta konkurrerar bättre med revfingerörten än en gles gräsyta.
Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.