Jag brukar ofta besöka Vadstena. Det är trevligt att besöka både slott och kyrka, och det finns fantastiska trädgårdar att upptäcka. För den som är intresserad av växter och trädgårdshistoria finns dessutom upplevelser som lätt kan gå många besökare förbi.

Botaniskt finns det många fina upplevelser. En av de mest spektakulära är klosterliljorna som blommar på våren i den gamla klosterträdgården. En annan är Pomerium Vadstenense – Pomeriet, eller Munkträdgården, intill Vadstena klosterkyrka.

Det fina är att det faktiskt handlar om samma historiska miljö. Bland de gamla fruktträden breder klosterliljorna ut sig på våren. När blomningen är över tar äppel- och päronträden över och fortsätter att berätta historien om en plats där trädgårdskonsten har haft betydelse i århundraden.

Här möts alltså två botaniska kulturarv: de vårblommande klosterliljorna och den historiska fruktträdgården med sina gamla sorter.

Det är en plats där historia, botanik och bevarandet av vårt svenska växtkulturarv möts.

En trädgård med rötter i Birgittas tid

Vadstena har en ovanligt rik trädgårdshistoria. Redan under den heliga Birgittas tid var man förtrogen med ympningskonsten och lät anlägga en apelgård – ett Pomerium – till brödernas glädje. Det berättar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i sin presentation av Pomerium Vadstenense.

Det latinska ordet pomerium syftar på en fruktträdgård. Namnet Pomerium Vadstenense kan därför ungefär förstås som Vadstenas fruktträdgård.

Det är fascinerande att tänka på att fruktodlingen i Vadstena inte bara handlade om att få fram mat. Klosterträdgårdarna var också platser för kunskap. Här odlades frukt, örter och växter som kunde användas både i hushållet och inom dåtidens läkekonst.

Statens fastighetsverk beskriver Vadstena klosterträdgård som uppbyggd kring tre delar som Birgitta föreskrev i sin klosterplan: fruktträdgården, krydd- och örtagården samt gräsgården. År 1369 skickade Birgitta sin väpnare Johan Päterson från Rom för att bland annat anlägga trädgårdar för munkar och nunnor efter hennes planer. Päterson brukar räknas som Sveriges förste kände trädgårdsmästare.

Det ger en särskild dimension åt dagens trädgårdar. När man går bland träden och blommorna befinner man sig inte bara i en vacker park, utan i en miljö där trädgårdsodling har bedrivits sedan medeltiden.

Klosterliljorna – vårens stora skådespel

För många är det kanske ändå klosterliljorna som är den första botaniska upplevelsen i Vadstena.

På våren blommar de i stora mängder i klosterträdgården. Klosterliljan, Leucojum vernum, kallas också snöklocka och är en av de växter som har förknippats med den gamla klostermiljön.

SLU beskriver klosterliljan som ett av de mest kända exemplen på medeltida växter som har överlevt i Vadstena. I den tidiga våren blommar klosterliljorna under fruktträden i Pomeriet.

Statens fastighetsverk beskriver också hur den äldsta delen av fruktträdgården ligger närmast klosterkyrkan och hur de medeltida klosterliljorna blommar där på våren.

Det är just kombinationen som gör platsen så speciell. De vita blommorna kommer tidigt på året och breder ut sig under de gamla träden. När man ser dem är det lätt att förstå varför Vadstena klosterträdgårdar har blivit en sådan uppskattad botanisk sevärdhet.

Klosterliljorna är också ett exempel på hur växter kan leva kvar långt efter att den ursprungliga miljön förändrats. De blir på så sätt ett slags levande spår av klostrets historia.

Under den tidiga våren bör Pomeriet upplevas på avstånd för att skydda den känsliga vårfloran. Senare under växtsäsongen kan besökare vandra bland fruktträden.

Fruktträden – ett levande arkiv

När klosterliljorna blommat över förändras trädgården. Då blir det de gamla fruktträden som träder fram.

I Pomerium Vadstenense finns omkring hundra fruktträd av varierande ålder. Trädgården fungerar i dag som ett lokalt klonarkiv inom den nationella satsningen på att bevara Sveriges odlade växtmångfald. Här finns 18 mandatsorter av äpple och päron.

Det kan låta som en ganska teknisk verksamhet, men egentligen handlar det om något mycket konkret: att se till att gamla fruktsorter inte försvinner.

Många äldre sorter har under 1900-talet fått lämna plats för ett mindre antal sorter som passar bättre för modern odling och handel. När en gammal sort försvinner kan samtidigt värdefulla genetiska egenskaper gå förlorade.

Det kan vara egenskaper som smak, härdighet, sjukdomsresistens eller förmåga att klara olika odlingsförhållanden.

Därför är klonarkiven viktiga. Genom att bevara träden bevarar man också ett stycke av Sveriges trädgårdshistoria – och genetiskt material som kan få betydelse i framtiden.

Statens fastighetsverk framhåller att den genetiska mångfalden är viktig både ur kulturhistoriskt och biologiskt perspektiv. Det handlar bland annat om att bevara växtmaterial för framtiden, inte minst inför förändrat klimat och nya växtsjukdomar.

Munkpäronet och andra gamla sorter

Ett av de mest spännande träden i Pomeriet är Munkpäronet.

Enligt SLU:s information om Pomeriet planterades det unika Munkpäronträdet under 1500-talet. Traditionen berättar att sorten har överlevt genom att föröka sig själv med stubbskott. Sorten anses ha anor från det medeltida klosterområdet.

Här finns också Bergamott från Vadstena, en gammal päronsort med stark lokal anknytning.

Vid Apoteksgården i Vadstena finns ett imponerande gammalt päronträd. Från detta träd har man tagit material för att skapa en ny generation av trädet i klonarkivet Pomerium Vadstenense.

Bergamottpäron räknas till de äldsta odlade päronsorterna och finns omnämnda i svensk trädgårdslitteratur från 1700-talet. Bergamott från Vadstena har små, ljusgröna frukter som mognar i början av hösten.

Det är ett fint exempel på hur ett gammalt lokalt träd kan få nytt liv. Det ursprungliga trädet kan åldras och så småningom försvinna, men genom ympning kan dess genetiska arv leva vidare i nya träd.

Sankta Brita – ett namn med koppling till Vadstena

Bland sorterna i Pomeriet finns också äpplet Sankta Brita, som är uppkallat efter den heliga Birgitta.

Sorten togs fram på Alnarp och kom till Pomeriet i samband med att klonarkivet blev en del av genbankens nätverk. Namnet Sankta Brita valdes för att hedra klostrets grundare.

Det är ett exempel på hur den moderna genbanksverksamheten knyter an till Vadstenas äldre historia. Det handlar inte bara om att bevara gamla sorter, utan också om att låta växtmaterial och namn bära vidare berättelser om platsen.

Ett rutnät som berättar historia

Det finns också en intressant struktur i Pomeriet.

Fruktträden är historiskt planterade i ett linje- och rutnätssystem. Den äldsta delen ligger närmast klosterkyrkan, medan den nyare södra delen har anor från 1800-talet.

På så sätt blir själva planteringen en sorts historisk karta.

De knotiga gamla träden visar inte bara att fruktodling har förekommit här länge. Placeringen av träden berättar också om hur trädgården har förändrats över tid.

När man står där och ser ut över fruktträden kan man därför nästan läsa platsens historia i marken.

Från klosterträdgård till modern genbank

Vadstena klosterträdgård förändrades naturligtvis efter reformationen. Bröderna lämnade klostret 1550 och den sista systern lämnade klostret 1595. Därefter fick klosterområdet och trädgårdarna genomgå många förändringar.

Men trädgårdsmiljön försvann aldrig helt.

Under 1900-talet och framför allt från 1980-talet växte intresset för att bevara de historiska växterna. En ny örtagård anlades och äldre fruktsorter i området uppmärksammades.

År 1990 blev Pomeriet en del av genbankens nätverk av lokala klonarkiv. I samband med detta inventerades och sortbestämdes det befintliga sortimentet av bland annat äpplen och päron.

Det är på många sätt en vacker utveckling.

En plats som en gång användes av munkar för odling har fått en ny uppgift: att bevara kunskap och växtmaterial för kommande generationer.

Ett levande kulturarv

Det är kanske just detta som gör Pomerium Vadstenense så intressant.

Vadstena har många stora och välkända historiska sevärdheter. Klosterkyrkan och slottet är självklara mål för besökaren. Men mellan och omkring dessa byggnader finns ett annat slags kulturarv.

Här finns historien i levande form.

Den finns i klosterliljorna som återkommer varje vår. Den finns i de gamla päron- och äppelträden. Den finns i namnen på sorter som Munkpäronet, Bergamott från Vadstena och Sankta Brita.

Och den finns i själva kunskapen om hur man odlar, ympar och bevarar växter.

Det är en historia som inte bara är skriven i böcker. Den växer fortfarande.

Att återvända till Vadstena

För den som tycker om Vadstena finns det därför anledning att återvända vid olika tider på året.

På våren är det klosterliljorna som gör det största intrycket. De vita blommorna under de gamla fruktträden ger platsen en nästan overklig känsla.

Senare på året är det fruktträden som får huvudrollen. Då kan man i stället fundera över alla de gamla sorter som finns bevarade här och historierna bakom dem.

Det är samma plats, men nästan två olika trädgårdar beroende på årstid.

Och kanske är det just detta som är det fina med Pomerium Vadstenense. Det är inte ett museum där allting står stilla. Det är ett levande kulturarv.

Träden växer, blommar och åldras. Nya träd förökas från gamla sorter. Klosterliljorna kommer tillbaka varje vår.

Historien fortsätter helt enkelt att växa.

När man går där mellan träden kan man tänka på alla människor som har gått på samma plats före oss – munkar, nunnor, trädgårdsmästare, Vadstenabor, pilgrimer och besökare.

De såg kanske andra saker än vi gör.

Men de såg samma vår komma tillbaka.

Och än i dag blommar klosterliljorna under träden i den gamla klosterträdgården.

---

Referenser

1. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Nationella genbanken. Pomerium Vadstenense. Information om Pomeriets historia, fruktträden, klonarkivet, de 18 mandatsorterna och klosterliljorna.

2. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Nationella genbanken. Här bevaras – lokala klonarkiv. Broschyr om Pomerium Vadstenense, äldre fruktsorter, Munkpäronet, Sankta Brita och klonarkivets historia.

3. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). En ny generation av Bergamott från Vadstena. Information om päronsorten Bergamott från Vadstena och bevarandet av sorten i Pomeriet.

4. Statens fastighetsverk (SFV). Vadstena klosterträdgård. Information om klosterträdgårdens historia, Birgittas klosterplan, Johan Päterson, fruktträdgården och klosterliljorna.

5. Statens fastighetsverk (SFV). Kunskapens frukter – klonarkiv i Vadstena. Information om Pomeriets historiska struktur, de 18 mandatsorterna, genetisk mångfald och klosterliljornas växtplats.

6. Statens fastighetsverk (SFV). Trädgårdslust med anor. Information om Vadstena klosterträdgård och dess historiska växtmaterial.

https://www.sfv.se/kulturvarden/artiklar/kulturvarden-3-2018/kunskapens-frukter-klonarkiv-i-vadstena